Pity



Jag känner bara för att skriva av mig lite just nu... För några veckor sen när jag hamnade på en fest där det var massa nytt folk så träffade jag en tjej som kände igen mig direkt. Hon var en vilt främmande tjej för mig då jag aldrig träffat henne förr eller ens visste vem hon var. Men hon hade läst min blogg och visste lite om mitt förflutna. Hon drog upp en grej som hände för ett år sen, det är inte så att jag tar illa upp eller så, inte alls. Det är faktiskt ganska skönt att vissa kan sätta sig i min sits och förstå att det som hände mig var inte så jävla kul.

Det handlade om att min dåvarande sambo dumpade mig för en annan tjej som jag trodde var min vän. Han dumpade mig och en vecka senare blev han tillsammans med henne. Djupare än så behöver jag inte gå in på det, ni som är nyfikna efter fler detaljer får snoka i mitt arkiv. Det har nu som sagt gått ett år sen han gjorde slut med mig och visst det är klart att jag fortfarande tycker att det dom gjorde var dålig stil, absolut, men jag är ju inte direkt arg längre. Som jag förstår det så är det många som håller med mig om att det var dålig stil, det förstår jag, men ni behöver inte tycka synd om mig. Jag vet inte om det är någon som gör det, jag bara säger det ifall att.

Jag menar, jag har det ganska bra ändå. Helt ärligt så är jag ganska glad att det blev som det blev. Med tanke på min och mitt ex's ännu tidigare historia så var det ett förhållande dömt att misslyckas. Jag säger inte att jag är glad över allt svek och förödmjukelse, jag säger bara att jag är glad att det blev ett slut på eländet och att dom förtjänar varandra. Jag menar herregud jag förtjänar någon mycket bättre som inte ljuger och undanhåller saker för mig, tyvärr råkar jag veta att han inte direkt bättrat sig i sitt nya förhållande. Jag har gjort mycket på egna ben året som gått. Jag har bland annat flyttat till egen lägenhet och utvecklats och mognat enormt mycket. Året jag spenderat själv har varit 10 gånger mer givande än vad de 2 åren jag spenderade med honom var.

Om ni känner för det så kan ni ju tycka synd om mig som inte funnit någon ny efter ett helt år. Eller så kan ni tänka att jag är en stark och förnuftig ung kvinna med skinn på näsan som inte nöjer sig med mindre. Det är upp till er. Jag ville bara att ni ska veta att jag trots alla omständigheter är glad att det blev som det blev.





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback