Dyrt?

En grej som jag och Jennie diskuterade för inte så länge sen var det här med folk som gnäller om att det är dyrt i tid och otid. Både jag och Jennie har märkt detta på restauranger, kiosker och diverse butiker. Både jag och Jennie tycker likadant om det här.

Te.x jag var och åt på en restaurang en gång och vid bordet brevid satt en man som gnällde om att det var dyrt när servitören kom för att ta upp beställningen. "Nog är det väl lite väl dyrt?" sa han i en onödigt negativ ton. För det första, vad fan ska servitören göra åt det? För det andra så blir det inte billigare för att du gnäller och för det tredje gå någon annanjävlastans och ät då eller ät hemma om du nu tycker att det är så jävla dyrt! Det är ingen som tvingar dig att äta dyr restaurang mat. Samma sak med alla andra ställen där folk gnäller om att det är dyrt. Är det dyrt? Ja men ät/handla inte där då istället för att gnälla om det. Gå hem och laga din egna jävla mat och sy dina egna jävla kläder.
 
Självklart kan jag själv tycka att det är dyrt ibland men jag yttrar det inte högt för det. Jag har ju alltid ett val liksom. Antingen så äter jag där eller köper plagget även om jag tycker att det är dyrt för att jag tycker att det trots allt är värt det eller så går jag bara därifrån. Svårare än så är det ju faktiskt inte.
 
Det är som att folk har glömt bort vad saker och ting kostar och vad det kostar att få en verksamhet att gå runt. Te.x om en restaurang bara skulle ta betalt för vad råvarorna är värda så skulle dom ju gå i konkurs så jävla fort. Man förstår ju själv att dom inte skulle gå runt på det. Hyra för lokalen ska betalas + löner till anställda, man kan inte driva en restaurang om man inte går i vinst på det. Dessutom är det ju en service du betalar för. Du får maten tillagad och serverad och efteråt behöver du inte diska efter dig (vilket är typ halva poängen med att äta ute?). Så förutom maten i sig så är det ju klart som fan att det kostar! Och det är samma sak med vilken verksamhet som helst.

Så min poäng med det här inlägget: Sluta gnälla för fan och inse att saker och ting kostar vad det kostar av en anledning.
 


Kommentarer
Carro - en emo/scene bloggerska

Håller med, tycker man att det är dyrt så gå och handla på en loppis eller käka på donken istället, blir inte bättre av att klaga som du skriver. Bra skrivit! :) Kramisar Carro

2013-01-27 @ 18:27:38
URL: http://quiethell.myshowroom.se/
Eriiza

Helt rätt, en servitris har inget med priserna att
göra och skall heller inte behöva ta skit för det.
Kunder förstår oftast inte hur mycket crap en servitris/servitör
måste ta, när det inte ens är deras jobb.
Har själv jobbat som det, och det kunde bli utmattande!

När jag ser bilden tänker jag bara på låten "Tom's diner" av Suzanne Vega! ;D

Oj, vad jobbigt det måste varit att växa upp med både
droger OCH schizofreni såpass nära en.
Missbruk kan jag relatera till, men inte en såpass
"farlig" och oförutsägbar diagnos.

Svar: Exakt, det är ju inte servitören/servitrisen som bestämmer priserna heller och man har inte auktoritet att ge rabatter heller. Jag är utbildad inom restaurang så jag vet så väl hur det är. Finns många nackdelar med restaurang branchen men det finns ju fördelar också som med allt annat.
Tom´s Restaurant på bilden är ju känt från serien Seinfeld faktiskt :-)

Jo det har varit tufft, man har sett mycket man inte borde behöva se även om man försökt hålla sig undan så gott det gick. Det jobbiga har väl varit att min mamma dras till såna människor, alkisar, missbrukare, psykiskt sjuka. Man har väl blivit aningens "street smart" typ eller något sånt men man hade väl föredragit att få ha sluppit... Det har varit körigt helt enkelt...
Foofie

2013-01-27 @ 20:37:30
URL: http://eriiza.webblogg.se/
Eriiza

Även om ens uppväxt har varit jobbig, och man önskar
att så mycket inte skall ha hänt, FÖRSÖKER jag tänka att
utan alla de faktorer som förstörde så mycket, hade jag
varit en annan person idag, inte tagit de lärdomarna
utan de händelserna etc.
Svårt som fan när man kan känna ilska än idag, men
man kan tyvärr inte få allt ogjort.. =/

Svar: Ja man har ju fått acceptera att det som har hänt har hänt och det går liksom inte att ändra på. Just det här med att min mamma är som hon är har lämnat mig med att jag känner nästan ingen samhörighet alls med familjen. Det känns som att det är jag och sen har jag en mamma och en pappa och min mamma har sin familj/släkt och min pappan har sin familj/släkt. Jag känner liksom inga starka band till någon jag är släkt med. Därför har vänner och/eller partner blivit det som vägt tyngst för mig. Och jag har inte läst din blogg så länge men kikat igenom lite lätt och jag känner igen det hära med din mamma att det är så jävla lätt att det blir tjaffs. Sålänge man stryker min mamma medhårs så går det bra men så fort man inte håller med om något då kan man få höra ett och annat. Särskilt under tonårstiden har det varit som att försöka gå genom ett minfält.
Men mest kan jag väl känna att jag är glad att jag inte blivit utsatt för övergrepp eller något (vad jag kan minnas iaf) och jag är glad att jag själv inte hamnat i något drogträsk. Däremot har jag nu som vuxen andra problem som jag inte kommer ifrån som känns väldigt jobbigt.
Foofie

2013-01-28 @ 20:03:51
URL: http://eriiza.webblogg.se/
marielle

gud vad jag håller med! jobbade på ett café en gång och det kom in en stor familj och gubben beställde mackor, läsk, kaffe å bullar till alla vilket blev typ 500 spänn varav jag blir utskälld i en kvart för att han tycker det var förjävla dyrt!
1) ja, jag tycker också det är dyrt men jag kan tyvärr inte göra något åt det
2) det står ju vad allt kostar, någon som gått årskurs 3 i matte skulle kunna addera ihop summan själv och inte blivit så jääävla överraskad.
3) ät bajs och dö, gubbjävel!

2013-01-30 @ 14:58:16
URL: http://ellieloo.blogspot.com
Eriiza

Min mamma går däremot inte att stryka medhårs,
vadd man än gör, så tolkar hon det som något annat. =P

2013-02-01 @ 21:22:24
URL: http://eriiza.webblogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback